torsdag 30 maj 2013

Dagdriveri i innerstaden


Sen jag flyttade till Stockholm har jag mest drivit omkring. Och det är som det ska. Det är det jag gillar bäst med att komma till nya städer. Att ta tunnelbanan ett par stopp, promenera några kvarter, möta upp en bekant, slinka in på en bar och beställa en drink mitt på blanka dagen och sen fortsätta vandra planlöst. Detta flackande kan verka slackeraktigt. Fast så enkelt är det inte. Promenaderna förbränner både croissanter och väcker ett slumrande hjärnkontor, man finner bortglömda tankar och ord.

Foto: Sandra Stiskalo
Flanören har en central plats i Stockholmsskildringar. Men till skillnad från mig går den litterära flanören sällan runt och myser.

I Karolina Ramqvist roman Alltings början från 2012 gör huvudpersonen Saga sig ett namn i Stockholms uteliv. Hon glider uppför Götgatan, ut på Skeppsbron, över till Kungsan och in på en krog på Norrlandsgatan för en mojito eller en café au lait.  

Det är en kärleksförklaring till Stockholm och en berättelse om en förälskelse som mer liknar en besatthet. Saga trånar efter festfixaren Victor Schantz. Han är dryg och hårdhänt men ändå den mest åtråvärda av Stockholms alla män. De har aldrig träffats i dagsljus men de stöter ständigt på varandra på klubbar och fester och tillbringar natten i hans våning som Saga alltid lämnar utan frukost.

Även i Johan Klings Människor helt utan betydelse som utkom 2009 har det tillfälliga ”ihopstötandet” en viktig roll. Romanen utspelar sig under en het sommardag i Stockholms innerstad. Magnus, en frilansare i filmbranschen, går på möten i hopp om att få ett uppdrag men får nobben överallt. Han strosar omkring, gata upp och sida ner och stöter på gamla vänner som övertalar honom att slå sig ner på dyra uteserveringar och beställa drycker han inte har råd med.

Det är något motsägelsefullt i att dessa berättelser som utspelar sig i Sveriges största stad handlar om människor som slumpmässigt men oavbrutet springer på folk de känner. Personerna i Ramqvists och Klings romaner dras omedvetet till samma platser. De vill inte vara ensamma. Som om de vore rädda för den tomma lägenheten. De håller sig kvar i staden och vandrar omkring till dess att sömnen tvingar sig på. 

3 kommentarer:

  1. Jag har läst en jättebra bok! Den heter How to exterminate stupidity Or the art of not justifying anything at all. Den motbevisar helt varje tanke på att dumheterna som förstör världen skulle bero på en oföränderlig "mänsklig natur", och visar att det faktiskt finns hopp! Det viktigaste är att sluta med ursäkter. Den lägger även fram många bra förslag på hur förändringen ska kunna genomföras i praktiken. Som en extra bonus visar boken även att samma principer som kan ställa om hjärnan från dum till smart också kan förbättra hälsan i övrigt. Denna fantastiska bok går att beställa för bara 149 kronor genom http://litenupplaga.se/1198

    SvaraRadera
  2. Har du läst how to exterminate stupidity? Det har jag med. Och jag håller med, boken är verkligen jättebra och jätteviktig. http://litenupplaga.se/1198 är verkligen en jätteviktig länk! Den viktigaste i hela världen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

    SvaraRadera
  3. Jag vill läsa fler tankar och betraktelser av St. Iskalo! Kanske något mer om Duras?

    SvaraRadera