torsdag 31 mars 2011

Pornografi

I boken Pornografi från 1960 visar sig Witold Gombrowicz besatt av småsaker. Den tvetydiga tonen och de ohämmade associationerna som skildras i ett uppdrivet tempo ger detaljfetischismen en absurd och surrealistisk prägel, snarare än en impressionistisk. Den polske författaren Gombrowicz slog igenom på 60-talet och blev de franska strukturalisternas älskling och hans författarskap förundrar än idag. Det har förlaget insett då de givit ut flera av hans verk nytryck, i en avskalad, grafisk design.
I Gombrowicz litterära produktion får detaljerna en betydelsebärande funktion. Det skapar en förledande prosa och en nästan oåtkomlig och invecklad intrig. Att berättaren och huvudpersonen i Pornografi har samma namn som författaren gör det inte mindre kryptiskt. Långt innan Big Brother och vågen av autofiktiv litteratur, med namn som Carina Rydberg och Maja Lundgren, tematiserade alltså Gombrowicz relationen mellan verklighet och fiktion. Fiktionens gränser blir diffusa eftersom Gombrowicz uppträder som en karaktär inom diegesen, men också för att det som utspelar sig, liknar just ett spel. Därmed framträder ytterligare en fiktiv nivå inom den fiktiva världen och genom att laborera med romanformens struktur och gränser framträder Gombrowiczs lekfulla intelligens. I Pornografi blir Gombrowicz och Fredrik, en före detta teaterman, bjudna till en familj som residerar på ett gods på den polska landsbygden. Redan på tåget, på väg från Warszawa, vädrar Gombrowicz fara och det är Fredriks väsen som väcker hans misstanke. Väl på godset inleds spelet, med en utgång lika blodig som en grekisk tragedi. Berättarjaget och Fredrik fängslas av godsherrens unga dotter Henia och familjens egensinnade springpojke, Karol. För Fredrik och Witold framstår de två som lierade genom sin bländande ungdom. Men Henia och Karol är inte medvetna om sin samhörighet eftersom ungdomen är aningslös, Gombrowicz kallar den för ”ofullbordad”. Tillsammans formar Henia och Karol en otillgänglig enhet som eggar Fredrik. Han arrangerar scener där de oundvikligen kommer att röra vid varandra, om än på det mest subtila sätt. Denna mani, förklädd till naturlag, påverkar snart alla på godset och romanen utvecklas till ett manipulativt skådespel.

Pornografi är en provocerande bok, inte för att den skildrar äldre mäns åtrå till de orörda, utan för att den glider läsaren ur händerna. Intrigen är diffus och karaktärerna gåtfulla. I likhet med flera andra verk av Gombrowiczs, är Pornografi en skildring av det moraliska sammanbrottet. Karaktärerna tycks isolerade från resten av världen, de rör sig som i en bubbla vari alla lagar och koder har upphävts. Men till skillnad från i William Goldings roman Flugornas Herre upprättar karaktärerna inte nya normer och förordningar utan de agerar till synes irrationellt men ändå löjligt upprörande. Romanen utspelar sig under andra världskriget, i ett Polen ockuperat av Tyskland. Att Fredrik och berättarjaget ägnar sig åt perversa petitesser, som om vore de helt oberörda av världssituationen, är motbjudande men kanske inte så ologiskt som det först kan verka. Spelet – att föra samman Henia och Karol - blir en sorts flykt från det brinnande kriget, en stimulerande lek mitt i all tristess. Karaktärerna i Pornografi befinner sig långt från den dramatiska frontlinjen. Kriget påverkar dem på helt andra sätt, nämligen som ett meningslöst avbrott i livet eller en ihålig väntan. Ur tomrummet får fantasi och inbillning näring. Så skapas en absurd lek, en svårtydd roman och slutligen en recension.

Med sin omistliga stil drar Gombrowicz undan mattan för läsaren och det går inte att värja sig mot den labyrintliknande och otyglade texten. Ofrivilligt dras man med i spelet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar